FAQ

 

FAQ▼

1. Kan jag söka studentbostad här?

Nej. Här hittar du de studentbostadsföretag du kan söka studentbostad hos här. De flesta studentbostadsföretag har sin egen kö, eller använder sig av den lokala bostadsförmedlingen för att förmedla sina studentbostäder. Det finns alltså ingen nationell, gemensam kö. Hitta bostadsföretag på den ort/de orter du är intresserad av och klicka dig vidare till dears webb för mer information om hur du söker studentbostad.

 

2. När ska jag ställa mig i kö?

Det kana vara svårt att hitta studentbostad vid terminsstarterna, så var ute i så god tid som möjligt. Om du ännu inte vet vilken ort du kommer att studera på kan du i många fall ställa dig i kö på flera orter samtidigt. På många orter finns det också flera olika företag som erbjuder studentbostäder, se till att kontakta så många av bostadsföretagen som möjligt. De flesta företag kräver att man förnyar sin ansökan då och då.

 

3. Varje år rapporteras det om bostadsbrist, är det så svårt att få bostad?

Efterfrågan på studentbostäder är som högst i samband med höstterminsstarten eftersom många studenter vill ha boende samtidigt. Det skapar långa köer och svårigheter för nya studenter att få boende. Men de lång köerna i augusti och september visar ibland en förvriden verklighet. Allteftersom terminen går blir trycket på studentbostäder mindre och köerna kortas fortare än tiden går. Är kötiden ett år i augusti, kan den hos samma företag vara nere på någon enstaka månad redan under hösten. Så ge inte upp!

 

4. Vilka typer av studentbostäder finns det?

Det finns tre huvudtyper av studentbostäder i Sverige: korridorrum, studentettor och lägenheter.

Korridorrum är ett eget rum med badrum men delat kök och gemensamhetsrum med de andra personerna som bor i samma korridor. Även om det inte är så vanligt förekommer det att man även delar badrum med de andra som bor i korridoren. I korridorrummen får man bo en student per rum.

Studentetta är en liten lägenhet där man har badrum och kök, eller kokvrå, i lägenheten. Studentettorna är generellt mellan 20 och 30 kvadratmeter och är tänkta att vara bostad för en person, även om det är tillåtet att bo två.

Lägenheterna varierar i storlek från ett till fem rum och kök. I utformningen är det i regel inget som skiljer en studentlägenhet från en vanlig lägenhet, dock är de ofta gjorda med tanken att t.ex. två kompisar skall kunna dela på en lägenhet.

 

5. Vad krävs för att få en studentbostad?

Du måste vara student för att få bo i studentbostad, vilket innebär att du ska vara antagen till en eftergymnasial, studiemedelsberättigad utbildning. Dock kan man på flera håll ställa sig i kö innan man börjar studera. För att få bo kvar i bostaden måste du klara av ett antal poäng per termin. För att få reda på vilka poäng som gäller för dig, kontakta det lokala bostadsföretaget. Hos de flesta företag är doktorander och gästforskare välkomna att ansöka om studentbostad.

 

6. Vad gäller för internationella studenter?

Internationella studenter bör i första hand kontakta lärosätet för att höra sig för om de har bostäder att erbjuda. Lärosätena har i vissa fall ansvar för att tillhandahålla bostäder åt utbytesstudenter och free-movers, vilket innebär att de hyr ett antal bostäder från bostadsföretagen som de reserverar för internationella studenter. Studenter från länder utanför Schengenområdet måste ha ett uppehållstillstånd innan de anländer till Sverige. I vissa fall måste man visa en kopia av uppehållstillståndet för att registrera sig hos ett studentbostadsföretag, medan det i andra fall inte behövs förrän man skall söka ett specifikt rum eller lägenhet. Vissa företag kräver att man har ett antagningsbesked från lärosätet innan man kan registrera sig i lägenhetskön.